Det blåste sensommarvindar i juli och regnade hela vägen in i augusti men när jag i framtiden kommer att se tillbaka på sommaren 2023 så är det inte vädret jag kommer att minnas. Jag vet inte om det beror på att jag i år har fyllt tjugofem jordsnurr eller om det är något med tiden, men jag har en stark känsla av att det här är ett år av förändring. Det är något som ligger i luften, som liksom vibrerar. Skolstart, nystart och i mitt fall – omstart.
Förra hösten hade jag äran att gästa Tillbergpodden och stoltserade med att jag minsann var en motpol till min generations flykt från “småstaden”. Jag var så belåten över att vara en som blev kvar, inte av någon slump eller brist på driv utan för att jag ville och valde det.
Nyligen gick flyttlasset från Mycklinge till Gamla Enskede. Det kändes som att idén kom som en blixt från klar himmel. Längtan, lusten och beslutet. Men om jag kollar runt i min krets av vänner och familj så är det inte bara jag som “drabbats” av en helomvändning. Jag tror som sagt att det är något med tiden.
En nära släkting till mig kom i år ut som gay inför familjen vid 35 års ålder och introducerade därmed sin nya pojkvän efter att ha levt som singel majoriteten av sitt vuxna liv. Helt plötsligt lät han glad på rösten när jag ringde, så till den grad att jag blev osäker på om jag ringt fel, då jag helt enkelt inte hörde att det var han. Den syrliga tonen och vår hårda jargong är som bortblåst och har bytts ut mot något mjukt och ömt.
En annan nära barndomsvän gjorde slag i saken och kickade ut sin sambo sedan många år tillbaka och tog sig därmed an uppdraget som ensamstående mamma till en tvååring och en gravidmage i sjunde månaden. Även i det fallet kändes förändringen helt oväntad – men så himla rätt. Och så fortsätter det, exemplen haglar. Personer som varit gifta i hundra år har nu skiljt sig, någon annan har hittat kärleken och en tredje har helt bytt bana i arbetslivet.
När jag, tidigare i veckan, gick runt i färgbutiken och plockade små lappar med färgprover och drömde om min nya lägenhet slogs jag av den bekanta skolstartskänslan. Känslan av ett nytt, tomt blad. Samma känsla som jag hade när jag var åtta och gick med med mamma på Hälla Shoppingcenter (ja – tänk att det fanns en tid innan Erikslund!) och kollade efter en ny skolväska. Pirret, längtan och dagdrömmandet är detsamma. En vän gav mig rådet att lyssna extra mycket på musik under den här tiden för att med hjälp av den, kapsla in känslan i minnet, betinga musiken, för att i framtiden förknippa den till tiden som är nu.
I mitt fall kommer skolstart 2023 kapslas in till tonerna av mitt senaste musikfynd Sierra Ferrell och fullängdsplattan Long Time Coming – faktum är att jag ska fira in mitt “stockholmande” med att se henne spela live i slutet av augusti.
Kanske var inte flytten till Stockholm en blixt från klar himmel – kanske var den long time coming.
Agnes Skure
Om kolumnisten
Agnes Skure från Mycklinge debuterade under eget namn med ”Ground, Earth, Waters” våren 2023. Tidigare har hon setts som frontperson i barbiepunkbandet Call Cat och i punkprojektet Riot Grrrl Sessions. Nu har hon skruvat ned disten, bytt elgitarr mot akustisk och bjuder in lyssnaren till mysig feelgood-lyssning som tar en på en resa från den Västmanländska landsbygden till den amerikanska södern. Under året har Skure varit på turné i bland annat Västerås, Stockholm, Göteborg och Malmö samt setts öppna för artister som David Ritschard och Paul Bäcklin i Göteborg. Ny musik väntas under 2024.
Foto: Felicia Knutsson
TillbergaBladets kolumnister svarar själva för åsikter och ställningstaganden och dessa speglar nödvändigtvis inte tidningens hållning i frågan.